Leopardbult
Se Bilder
Common names

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.

Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.

Familj smörbultar
Gobiidae
Små, avlånga fiskar med proportionellt höga och stora fenor. Bukfenorna är hos flera arter förenade och fungerar som en sugskiva. Oftast 2 ryggfenor, varav den främre består av taggstrålar, den bakre av mjukstrålar. Hanar och honor oftast olikfärgade. Denna familj är den artrikaste bland marina fiskar bestående av ca 200 släkten och minst 1.500 arter. Flertalet arter hör till tropiska och subtropiska hav, men många av dem lever också i bräck- och sötvatten. Flera av de senare har koloniserat oceaniska öar, där de kan gå högt upp i bergsbäckar. Många av sötvattensarterna fortplantar sig i havet. Flera av de marina smörbultarna lever associerade med svampdjur, räkor och sjöborrar. Några arter kan tillbringa flera dygn utanför vattnet. I Europa finns 12 släkten och 38 arter. I nordiska vatten lever 9 släkten och 12 arter.

Kännetecken: Grundfärgen vitgul eller ljust gråblå eller ljust grågrön med tegelröda fläckar på huvudet och större brunaktiga fläckar på kropp och fenor. Ryggfenorna har ofta en övre bård av orange. Hanen har bjärtare färger än honan. I lekdräkt mörknar hanen men den bakre ryggfenans kant ljusnar. Längd upp till 13 cm.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och Medelhavet. Madeira. Anträffad i Sverige.

Förekomst i Sverige: Nära Lysekil resp. Gullmarsfjorden, Bohuslän, där arten är vanlig. Den upptäcktes där 1977 och observerades regelbundet under juni-aug 1977-1980.

Miljö: Kustnära klippbottnar med stenblock samt sprickor och skrevor i vertikala klippväggar på 6-27 m djup, ställvis ned till ca 40 m. Även djupa tidvattenspölar.