Nissöga
Se Bilder
Common names

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.

Ordning karpfiskar
Cypriniformes
Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.

Familj grönlingar
Cobitidae
Små, långsträckta fiskar med 1 ryggfena och mycket små fjäll eller naken hud. 3 eller flera par skäggtömmar kring munnen, som är nedåtriktad och saknar tänder. Tänder i svalget på samma sätt som hos karpfiskarna. Har simblåsa, som delvis är omsluten av en benkapsel.
Familjen förekommer med 21 släkten och minst 175 arter i Europa, Asien och Afrika (endast i Marocko och Etiopien). Merparten lever i tropiska Asien. I Europa 3 släkten med 12 arter. Samtliga familjens arter är sötvattenslevande.

Kännetecken: Liknar grönlingen men har annorlunda färgteckning och kortare skäggtömmar. Nedanför varje öga en rörlig dubbeltagg. Längd upp till 11 cm, utomlands 14 cm.

Utbredning: Österut genom Ryssland och Sibirien inkl Sakhalin till Japan. Söderut till Medelhavet inkl Sicilien, mellersta Grekland, nordvästra Turkiet, Kaukasus, norra Iran, Aralsjön och vidare till Korea och Japan.

Förekomst i Sverige: Nissögat finns i Oppmannasjön, Ivosjön, Nybroån och Köpingeån i Skåne; i nordöstra Småland; i Motala ström; Glan, Tåkern, Ivarn och en bäck vid Vadstena i Östergötland; i nordligaste Vättern; i Ymsen, Lidan och Tidan i Västergötland; i Vänern; i Hafdetjärn, Nären, Svanfjorden och Höljen i Dalsland; i Sjöstadsjärnet i Värmland; i Sottern, Örebroån, Björksundet och Gårdhammar (Hjälmaren) och vid Klockhammar i Närke; i Mälaren med Svartån, Örsundaån och Fyrisån; i Kolsnaren, Nedingen och Uttran, Södermanland; i Hammarbysjön, Järlasjön, Sågsjön och Insjön vid Stockholm samt vid Dannemora i Uppland. Den finns även vid Bråviken och i Stockholms skärgård.

Miljö och vanor: Nissögat uppehåller sig i rinnande eller stillastående relativt klart och kyligt vatten med sand- eller slambotten, vari den om dagen gräver ned sig men vanligtvis håller huvudet ovan gyttjan. Den är sällskaplig men anträffas också enstaka. Är aktiv nattetid vid bottnen. Stationär. Vid låg syrehalt intar arten luft i vattenytan och magasinerar syret i tarmen.

Föda: Hinnkräftor, hoppkräftor, hjuldjur, insektslarver samt andra små strand- och bottendjur.

Fortplantning och tillväxt: Leker i april-juli men honor med mogna ägg har anträffats också i aug. Leken sker i rinnande, grunda vatten med växtbevuxna stenbottnar. Äggen fästs på stenar och växter samt kan läggas på sand. Detaljer föga kända. Ungarna har yttre gälar ungefär som grodlarver.

Andra namn: Ormfisk (Mälaren), stenlake (vid Västerås) och stenbit (i Skåne).