SiklöjaVårsiklöja
 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.

Ordning laxartade fiskar
Salmoniformes
En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav 1 är inplanterad.

Familj laxfiskar
Coregonidae
Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande.
Familjens systematik är invecklad och har varit föremål för många undersökningar. Lokala varianter utbildas snabbt. Förmodligen finns flera biologiska arter än som f n är kända. Laxfiskarna har exempelvis under sin utveckling genomgått upprepade kromosonfördubblingar. Arterna finns huvudsakligen i tidigare nedisade områden på den norra hemisfären. Landisarnas fram- och tillbakaryckningar har ytterligare komplicerat evolutionsförloppet. Det är kanske omöjligt att för laxfiskarna åstadkomma en fylogenetiskt korrekt systematik.
Familjen omfattar 10 släkten och ca 68 arter, med utbredning i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Inplanteringar har företagits i Sydamerika och Australien samt dessutom i stora delar av Afrika och Asien utanför det spontana förekomstområdet. I Europa finns 9 släkten och förmodligen ca 15 arter, men 8 är inplanterade.

Kännetecken: Underkäken är längre än överkäken (hos sikarna är det tvärtom eller också är käkarna lika långa). Längden överstiger sällan 30 cm. Vikt (i Finland) upp till 790 g. I Ladoga 45 cm resp 1 kg.

Systematik: Siklöjornas systematik är mindre komplicerad än sikarnas: De har längre betraktats som 1 art, vilken i Sverige blott uppträdde med 1 ras. Emellertid har det konstaterats, att i vissa sjöar i Sverige finns siklöjor i olika bestånd med varierande lektider. Dessutom är de morfologiskt olika och visar sinsemellan skilda tillväxtkurvor. De förefaller med andra ord att vara distinkta arter. Så kanske förhållandet är även i flera andra svenska sjöar. De viktigaste biologiska dragen hos de båda siklöjorna redovisas under siklöjan. Denna art kan undantagsvis bilda spontana hybrider med några av sikarna. Experimentellt åstadkomma hybrider med sik är fullt fertila.