Private Aquarium, Denmark
(Photo: © Johnny Jensen)
 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.

 
Småspigg
Mer Bilder
Common names

Ordning spiggartade fiskar
Gasterosteiformes
Små fiskar med ryggtaggar. Den övre käken är utskjutbar. 3 familjer, 8 släkten och ca 10 arter levande i söta, bräckta och salta vatten på det norra halvklotet.

Familj spiggar
Gasterosteidae
Små långsträckta fiskar utan fjäll - huden är antingen naken eller delvis täckt av benplattor. Taggar på rygg och buk.
Med 5 släkten och ca 8 arter är familjen utbredd i Euroasien och Nordamerika i sötvatten, bräckvatten och hav. I Europa 3 släkten och 4 arter varav 1 är marin.

Kännetecken: Liknar storspiggen men har gulgrön färg. 7-11 ryggtaggar och är utan benplåtar på sidorna. Under lektiden skärps färgerna, varvid hanen rodnar vid bröstfenornas bas och hans strupe och buk svartnar. Längd upp till 8 cm.

Utbredning: Österut i Ryssland längs Ishavskusten till Ural och vidare i Asien till Berings sund. Söderut till Garonnes, övre Rhônes och övre Rhens vattensystem. I östra Asien längs Stilla havskusten från Berings sund till norra Kina och sydligaste Japan. I Nordamerika Alaska, Canada och nordöstra USA samt omfattande högarktiska områden som Baffins land och södra Grönland.

Förekomst i Sverige: Småspiggen är allmän i sjöar och vattendrag i låglandet från Skåne till norra Norrbotten. I högre delar av landet är dess utbredning ofullständigt känd. Den finns i Siljan; i Storsjön och vid Dromfjället i Jämtland samt i Hornavan. Storavan, Pite älv, Muddusjokk, Lulejaure, Satisjaure och Nammatesjaure i Lappland. Vidare förekommer den i Bottniska viken, nordligast utanför Nedertorneå, samt i fjärdar och skärgårdar längs hela Östkusten och i flodmynningar och vissa fjordar i Bohuslän. Den finns också på Gotland.

Miljö och vanor: Arten lever ungefär som storspiggen och finns i sött, bräckt och salt vatten men visar kanske ännu större förkärlek för vattenväxter och finns även i små vattensamlingar som dammar, gölar och diken. Arten är oftast stationär men se nedan under "Flyttning". Den är skyggare än storspiggen, gömmer sig gärna i vegetationen och påstås vid fara gräva ned sig i slammet. Går sällan över 600 m ö h.

Flyttning: Arten kan för lek vandra från bräckvatten till sött vatten och tillbaka igen.

Föda: Fiskägg och -yngel, hinnkräftor och mygglarver samt andra ryggradslösa smådjur.

Fortplantning och tillväxt: Småspiggen blir könsmogen vid 0,5-1års ålder. Leken sker i april-juni och aug-sept. Båda könen kan härvid försvara revir. Höstlekande fisk kan ha kläckts föregående vår. Hanen bygger ett i tät vattenvegetation upphängt eller på botten liggande, tunnelliknande, valnötsstort bo, till vilket han genom "dansande" rörelser lockar lekmogna honor. Efter det att dessa deponerat rommen i boet, befruktas den av hanen, som sedan försvarar boet och viftar in friskt vatten i detsamma.
Småspiggen kan flytta äggen från ett bo till ett nybyggt sådant. Hanen kan leka med flera honor med ungefär 50 minuters mellanrum eller efter ett par dagars intervall med samma hona. Bobygge och äggläggning avklaras på ca 24 timmar. Äggantalet hos honan är mindre än hos den större arten. Äggen kläcks efter 6-20 dygn. Även ynglen vaktas av hanen, och vid fara drivs de in i boet eller en särskild ovanför boet byggd "barnkammare".
Tillväxten är varierande beroende av näringstillgången. Efter ett halvår kan småspiggarna på en lokal vara 4-4,5 cm men på en annan endast 3,5 cm efter 1 år.

Livslängd: 4 år.

Andra namn: Benunge och skinnälling.